Etikettarkiv: Framtiden

Centerpartiets idéprogram – varför idéer är viktigt

UPPSALA
Centerpartiet tar upp mycket tid nu i den politiska debatten. Den debatt och diskussion kring idéer som nu sker i rörelsen har jag inte varit med om sedan jag löste medlemskap 2005. Jag tycker att det är fantastiskt att bra att dessa frågor diskuteras och att man själv tar tillfället i akt och funderar över vilket samhälle man själv vill ha.

Jag är helt övertygad om att beslutsfattare som inte har ett långsiktigt mål eller en långsiktig vision inte kommer kunna göra ett bra jobb. Framförallt alla de politiskt tillsatta beslutafattare (politiker) som vi har i Sverige måste ha en vision om vad man ska använda sin position till. Alla de beslut som en politiker fattar varje dag leder samhället i en viss riktning. Reflekterar politikern inte om vilket samhälle det är man vill se så finns det en stor risk att alla de beslut han eller hon är med och fattar gör att man en dag vaknar upp i ett samhälle och med en samhällsutveckling som man inte vill ha.

Att ha ett idéprogram med en vision för framtiden är avgörande ifall man ska kunna göra ett bra jobb som politiker, därför är det arbete som Centerpartiet nu är inne i mycket viktigt och angeläget. I debatten har dock dagspolitiska reformer blandats med långsiktiga visioner i en salig röra. Många journalister har varit duktiga på att sprida vidare dessa missförstånd.

När jag har läst idéprogrammet har jag gjort det med mina visionära glasögon. För mig är förslagen tänkta att användas som långsiktiga mål och visa på vilket håll samhällsutvecklingen bör gå. Jag tror att många som ser på förslagen med dessa ögon också kan hålla med om de flesta.

Frågan om människors möjligheter att flytta över gränser är för mig en mycket tydlig sådan. Visst kan man diskutera ifall det ska stå fri invandring eller fri rörlighet eller något annat. Men grundfrågan om vilka begränsningar vi genom politiska beslut ska lägga på varandra i fråga om vart vi ska få bo och leva någonstans är en viktig fråga att diskutera. För mig är det en självklar framtidsvision att vi måste öka människors möjligheter att fritt kunna röra sig över gränser. Att få det att fungera i hela världen är en mycket långsiktig förhoppning. Men det finns länder som vi i närtid egentligen borde kunna diskutera införande av fri rörlighet med. Varför inte Canada, USA, Nya Zeeland, Australien eller Japan?

Att öppna för mer invandring har också en freds dimension. Att många av Europas länder inte längre har någon passkontroll och att du som EU-medborgare har rätt att arbeta och bosätta sig. Att flertalet länder litar så mycket på varandra att man tar bort gränskontrollerna är ett stort och viktigt steg för att på lång sikt säkra freden. Att jobba för det borde vara allas prioritet.

En annan dimension när det handlar om fri invandring handlar om människor som flyr från krig, svält och förtryck. Att Sverige ska kunna vara en fristad för dessa människor tycker jag ska vara en självklarhet och vi bör också ligga på så att fler länder öppnar upp och kan tänka sig att hjälpa dessa människor som söker frihet och trygghet. För vi ligger ganska otillgängligt till uppe i norr, så fler länder måste våga öppna upp sina gränser, men resan framåt kommer kräva stora insatser från Sveriges sida för att vi ska kunna hjälpa människor som flyr mänskliga helveten.

Det är viktigt att inse vad idéprogrammet faktiskt står för och vad det kommer att ha för betydelse i det praktiska politiska arbetet. Det kommer vara det styrdokument, den kompass som visar vägen och som är målet för alla de förhandlingar, kompromisser och politiska reformer som Centerpartiet vill se. Allt kommer inte genomföras över en natt, för mycket beror på andra saker. För det finns många hinder och problem i dagen Sverige. Ett av dem är arbetslöshet och framförallt den allt för höga ungdomsarbetslösheten. Här kommer det krävas strukturåtgärder för att råda bot på en hög arbetslöshet som ligger allt för still oavsett ifall det är hög- eller lågkonjunktur.

Att ett idéprogram väcker och skapar debatt är något positivt. Att folk äntligen diskuterar politiska visioner och åt vilket håll man vill att samhället ska gå är verkligen något att ta tillvara på. För utan idéer kommer Sverige halka efter resten av världen och utan visioner kommer den svenska utvecklingen sakta men säkert att avstanna. Ett Sverige utan idéer och debatt är något som alla borde bekämpa.

Intrycken i Strasbourg

STRASBOURG
Det känns lite surrealistiskt att Europaparlamentet ligger i Strasbourg. En liten universitetsstad som omges av jordbruk. Flygplatsen har karaktären av en större regional flygplats och EU-parlamentet tornar upp sig som en malplacerad bjässe i stadsbilden.

Men samtidigt kan man förstå att man ville ha en del av unionens institutioner i Strasbourg. Det är ett område som har varit drabbad av många krig genom historien och legat på gränsen mellan de historiska fienderna Tyskland och Frankrike. Symbolvärdet att bygga upp den europeiska unionen på denna plats finns självklart och är starkt.

Men samtidigt blir det väldigt konstigt. Alla parlamentariker och deras assistenter bor och har sitt normala tillhåll i Bryssel. När de kommer hit för fyra dagars möte så beskriver de det som att man är på läger. Alla bor på hotell, man jobbar från provisoriska kontor som allt som oftast saknar innehåll i sina bokhyllor. Dagarna är långa och när sessionen väl är slut ser alla fram emot att sticka hem eller tillbaka till Bryssel.

Men samtidigt blir Strasbourg-veckan också en mötesplats. Man vet att nästan alla parlamentariker är på plats under dessa dagar, när man jobbar från Bryssel är det inte garanterat på samma sätt, för man är antingen iväg på olika seminarier eller hemma i sitt hemland på olika besök. EU-höjdarna kommer också hit. EU-kommissionens ordförande Barosso och flertalet andra kommissionärer kommer hit för att träffa ledamöter och delta i diskussionerna som förs i kammaren.

Med det mediala intresset och bevakningen är det annorlunda. I parlamentets press-center är det nästan aldrig fullt på arbetsplatserna och mycket av den rapportering som sker görs inte av journalister som är på plats i Strasbourg utan av journalister som sitter hemma i Sverige. Visst rapporteras det, men framförallt blir det om de formella sakerna som ska tas upp på dagordningen. Journalisterna som inte är här missar de många samtal som pågår i korridorerna, som sker vid fikaborden eller i de personliga mötena med de olika parlamentarikerna.

Det europeiska samarbetet står inför ganska många utmaningar framöver och det är ganska många frågeställningar som inom den närmaste framtiden måste få ett svar. Kanske kommer det vara det vi talar om i valrörelsen 2014, eller så har agendan då helt ändrats. Turerna är snabbare och snabbare när EU:s beslutsfattare tar tag i dagens samhällsproblem. Vi får helt enkelt vänta och se.