Etikettarkiv: Företagande

Ett öppet brev om synen på folk

Ibland är det viktigt att man ifrågasätter sig själv och kanske framförallt det bild man har av verkligheten. Detta dels för att man som en enskild människa aldrig kan på allvar sätta sig in och få en helhetsbild av hur samhället ser ut, utan man måste våga lyssna på människorna runt omkring en.

Som politiker och debattör är detta extra viktigt, inte bara för att som politiker så har man att fatta beslut som kommer att kunna påverka många människors liv framöver. För debattören handlar det i och för sig om vilken typ ut av mål man har med sitt påverkansarbete. Vill man uppnå ett förbättring baserat på hur samhället ser ut eller vill man framföra åsikter som passar bra in i sin egen ideologiska sinnevärld? För mig som politiker, men också som opinionsbildare så tycker jag att det är viktigt att utgå från den verklighet vi har i dag, så långt det är möjligt. För kan man inte ens se hur utgångsläget är i början av en förändringsprocess, då finns det stor potential att saker spårar ur totalt.

Den senaste tiden har detta illustrerats genom debatten om RUT-företagare och tjänstefolk. Det var under en debatt i TV som Vänsterpartiets Ali Esbati kallade de som jobbade i RUT-företag för tjänstefolk. Sedan dess har debattörer och politiker på vänstersidan valt att använda denna benämning när avdraget har varit föremål för debatt. Senast var det Åsa Lindeborg som i en text i Aftonbladet fortsatte med en relativt nedlåtande syn på de människor som jobbar inom denna sektor.

Man kan givetvis ha olika syn på ifall RUT-avdraget är rätt politik eller inte. Men det är ganska så uppseendeväckande ifall man väljer att använda nedsättande benämningar på de människors som arbetar inom den berörda sektorn. Antingen så handlar det om att man inte vill lyssna på hur de själva ser på sina jobb eller så handlar det om att denna typ av benämningar passar bättre in i deras ideologiska världsbild.

Nu finns det många andra aspekter till varför RUT-avdraget är bra och många av dem sammanfattar Martin Ådahl mycket bra i sitt öppna brev. Men jag måste ändå säga att det är uppseendeväckande att vissa verkar ha så svårt att se världen utanför sina ideologiska och retoriska skygglappar.

Vi behöver mer grön tillväxt!

Ibland har det i debatten framförts att det finns en motsättning mellan miljöpolitik och tillväxt. För mig är de båda beroende av varandra. Ifall vi ska klara av de miljö- och klimatutmaningar som står framför oss så måste vi skapa innovation, kreativitet och entreprenörsanda så att nya lösningar kommer fram som hjälper oss att ta nya kliv i en mer miljövänlig riktning.

Det är vad jag skriver om i Smålandsposten i dag! 

Satsningar på småföretagare

LUND
Det är budgettider, både i kommunen hemma i Markaryd men också i regeringen. I dagarna har Annie Lööf presenterat satsningar som kommer komma i regeringens budgetproposition. Det handlar bland annat om sänkta egenavgifter och minskade kostnader genom ett investeraravdrag och en översyn av sjuklöneansvaret. Det är bra steg för att sänka gränsen för de som vill bli företagare.

Det är nästan ett år nu sedan jag skaffade mig min F-skattsedel och jag kan konstatera att de är mer administration än vad man kan tro. Den stora glädjen än så länge är givetvis sänkningen av egenavgifterna. För Kronobergs län handlar det om ca 14 miljoner totalt som egenavgifterna kommer att sänkas. I Markaryds kommun handlar det om över 200 företagare som detta berör.

Organisationen Företagarna välkomnar i mångt och mycket de satsningar som nu kunnat presenteras. Det är steg i rätt riktning. Det är i de små och medelstora företagen som jobben kommer. Beräkningar visar att fyra av fem jobb som skapas i Sverige skapas i just denna kategori av företag. Inte minst är detta bra för småortssverige och landsbygden där många småföretag och egenföretagare verkar.

Det finns egentligen inga genvägar för ett land att skapa fler jobb. Det är företagarna och företagen som är jobbskaparna och det är också deras villkor som man hela tiden måste se över. Det är bra satsningar som görs och med denna utgångspunkt är det bara att kämpa vidare för att kunna förbättra villkoren ännu mer.

EU:s jordbrukspolitik

LUND
Det är ganska intressant att i en union som EU, där långsiktighet verkligen präglar budgetarbetet, så saknas de långsiktiga diskussionerna. EU:s budget som sträcker sig över sju år förhandlas just nu och så som en stor budgetpost har givetvis EU:s jordbruksbudget diskuterats.

I debatten har vissa visat på att EU:s budget till en så stor del är avsatt för jordbrukssektorn. Men i och med att jordbrukspolitiken är det enda område som helt och hållet är EU-kompetens så är det inte heller så konstigt att det är detta område som finansieras genom EU:s budget. På många andra områden så är det nationell finansiering som gäller.

Under den tid det senaste året då EU:s nya jordbruksbudget har diskuterats så har det i mångt och mycket kretsat kring hur mycket man vill minska eller öka budgeten beroende på hur man ser på frågan. Diskussionen har i mångt och mycket varit något av för eller mot bidrag. Såhär i budgettider är det kanske inte konstigt att blir på det viset, men detta funkar inte i längden.

Framöver kommer det behövas en mycket bättre fokus kring hur man ska kunna få bättre lönsamhet i jordbrukssektorn. Hur jordbruksmarknaden ska kunna utformas för att den inre marknaden ska kunna fungera och Europas jordbrukare inte ska behöva vara beroende av EU:s jordbrukssubventioner. De pengar som årligen används inom ramen för EU:s jordbrukspolitik borde riktas mer mot att stärka innovationskraft och miljöutveckling i jordbruket i hela unionen. Samtidigt måste EU:s medlemsstater tillsammans diskutera hur avgifter och skatter för jordbrukssektorn ska se ut. Hur man tillsammans kan genomföra reformer som bidra till bättre lönsamhet för Europas bönder, men samtidigt inte bidrar till snedvriden konkurrens mellan medlemsländerna.

Det handlar alltså om ett omställningsarbete där politiken på EU-nivå måste gå från att fokusera på bidragssystem och bidragsnivåer till hur man stärker upp konkurrenskraft och lönsamhet i branschen så att den inte är helt beroende av bidrag. Det är ett långsiktigt arbete och kommer kräva långa förhandlingar mellan alla de aktörer som finns inom EU-systemet. Men det är ett arbete som kommer krävas, för jordbruket behöver långsiktiga, bra spelregler och inte en oro kring hur bidragsnivåerna kommer se ut nästa programperiod.