Vissa åker till Visby andra till Strasbourg

Så är det dags igen. Vi fortsätter med vår flyttcirkus och beger oss till Strasbourg i Frankrike för att arbeta därifrån i stället för Bryssel. Papper och annat kontorsmaterial flyttas nu under helgen och på måndag är det dag för mig då jag sätter mig på det chartrade snabbtåget.

Samtidigt packas det väskor, roll-ups och andra prylar för den stora flytten från fastlandet över till Visby och Almedalen. Detta kommer vara första Almedalsveckan på länge som jag själv inte kommer spendera på plats. Och vad det verkar kommer jag inte vara den enda som inte åker i år. För egen del handlar det inte om någon bojkott utan att jobbet inter tillåter mig att åka till Almedalen denna gång.

I Strasbourg har dock redan människor samlats för att i dag säga farväl till Helmut Kohl, där det hölls en särskild ceremoni för att hedra honom och hans arbete. Kohl har utsetts till hedersmedborgare i unionen tack vare allt hans arbete för EU. Kohl var kansler för Västtyskland och sedan för hela återförenade Tyskland fram till 1998. Han spelade en mycket viktig roll i återförenandet av Tyskland men också för att skapa mer eller mindre det EU vi ser i dag, genom att få igenom Maastricht fördraget.

Samtidigt har vi i dagarna också fått motta beskeden att Simone Veil gått bort. Hon var en fransk politiker som var Europaparlamentets första kvinnliga talman. Förkämpe för aborträttigheter och överlevde Auschwitz. Flera viktiga människor som varit med och utformat det Europa vi nu har. Politiker som klarar av att samtidigt representera sina länder men också representera hela Europa.

Vi behöver fler politiker som vågar visa ledarskap i Europa ifall vi ska kunna klara oss ur den oroliga och osäkra tid vi nu befinner oss i. Hoppas viktiga steg för detta tas både i Almedalen och Strasbourg.

Saker och ting får konsekvenser

Förra veckan gav många förändringar. För vår del som jobbar i Europaparlamentet så handlade det mest om halvtid och då ska alla poster väljas om. Mest diskussion blev det om valet till talman för parlamentet, som slutade med att man valde Italienaren Tajani. Men kanske de största förändringarna skedde på andra ställen än i parlamentet. Premiärminister Theresa May berättade om sin Brexitplan och Donald Trump svors in som president i USA.

Theresa Mays ambitioner är nu klara. Storbritannien ska stå stadigt på egna ben. Bli ett globalt Storbritannien som hanterar EU och resten av Europa som vilka andra länder och allierade som helst. Man lämnar inte bara EU, utan också den intre marknaden, tullfriheten på varor, men också alla andra juridiska samarbeten, så som klimatlagar och marknadskontroller och godkännanden. Storbritanniens nationella administration kommer behöva utökas med fler avdelningar och myndigheter när man efter utträdet ska sköta allt själva igen. För oss medborgare finns det risk att vi kommer behöva visum eller andra resedokument när vi ska bege oss över till London exemplevis. Att bara bege sig över till Storbritannien efter exempelvis gymnasiet och skaffa sig ett jobb kommer man inte kunna göra framöver på samma sätt som tidigare. Storbritannien förbereder sig för att bygga upp högre gränser in till sitt land när man nu ska transformeras till det globala Storbritannien. Vad detta kommer leda till mer än enormt mycket arbete för byråkrater kan man fråga sig. Men jag väntar fortfarande på någon expert, ekonom eller företagsledare som tycker att detta verkar vara en mycket bra idé som bara kommer medföra fördelar. I mitt stilla sinne frågar jag mig vad tusan det är vi egentligen håller på med.

På andra sidan atlanten har vi en ny president som tagit makten och börjar med att attackera medierna för att han tycker att de rapporterade en för liten deltagarsiffra för hans installation. Enligt den nya presidentadministrationen var det den mest välbesökta och den med högst tittarsiffror i amerikansk historia. Detta är förstås helt fel och det är verkligen helt otroligt att det var detta som skulle vara det första budskapet som den nya pressekreteraren levererade till pressen i vita huset efter installationen.

För övrigt har den nya presidenten kommit igång med att ställa om den amerikanska politiken och framförallt börja dra sig tillbaka från resten av världen. Han ska lämna det framförhandlade TPP avtalet mellan stilla havsländer och omförhandla NAFTA avtalet som är mellan Kanada och Mexico. Han ska avveckla Obama-care, bygga mer infrastruktur för fossil energi och inte minst så ska han bygga en stor mur mot Mexico och han menar fortfarande att det ska vara Mexico som ska betala för det. Mycket mer är att komma från den nya amerikanska ledningen och det kommer onekligen bli intressanta fyra år som kommer. Men hittills så kan man konstatera att resten av världen skakar på huvudet och undrar när allt detta ska vara över.

Saker och ting får som sagt konsekvenser och världen presenterar just nu mycket att reflektera över. Bra att börja tänka på inför valåret nästa år.

Känslan av London efter Brexit

img_1352Det är mycket tydligt att man numera bor ganska centralt i Europa när man kan sätta sig på tåget i Bryssel och två timmar senare är man framme inne i centrala London. Att så många ställen egentligen är så nära där man bor är något som man borde försöka nyttja mer än vad man egentligen gör. Men så helgen som var blev det då dags för ett besök till London, ett besök som kom att kretsa kring musikal, mat och så lite mer mat.

Ska jag vara ärlig så hade jag dock en tanke om ifall det skulle märkas att det var ett Storbritannien som vill lämna EU som jag nu besökte. Ifall det skulle finnas en skeptisk känsla mot oss från kontinenten. Men i London märktes egentligen ingenting. Det som präglade helgen var dock att det är fullt med människor överallt och nästa mest nere i tunnelbanan där det mer eller mindre var kaos stora delar av helgen. I jämförelse med Bryssel så var det verkligen stor skillnad – på många sätt kändes det som att man kom från en liten lugn landsort in till den stora staden. Skillnaden var verkligen otroligt stor.

Musikalmässigt var det ”Book of Mormons” som stod på programmet – en show som verkligen tar ut svängarna på vad som är ok att säga och framföra på scen. Men man lyckas verkligen att ta ut svängarna med en stor glimt i ögat vilket verkligen funkar i det koncept som man använder sig av. Mycket skratt och bra texter både i repliker och sångtexter gjorde att det var en föreställning där historien hela tiden gick framåt. Sång insatserna var bra men tydligt var att vissa hade såhär i slutet av veckan en ganska ansträngd röst, men de höll.

Matmässigt är London verkligen ett ställe där du kan hitta allt. Under helgen blev det koreanskt – där maten serverades i enormt varma skålar av sten så den fortsatte att tillagas samtidigt som man åt den. Sedan blev det också tapas inspirerad urban mat tror jag var det vi enades om att kalla det. Helt enkelt fräscha rätter som kändes nytänkande – jag vet inte helt ifall jag håller med om urbant men men… Sedan hittade vi också ett ställe som serverade mat med inspiration från Karibien – med helt fantastisk marinad och sås. Såklart blev det också afternoon tea och klassisk pubmat.

När tåget rullade hem igen på söndagen så var det härliga dagar som spenderats i den brittiska huvudstaden. Samtidigt var det också med en sorgsen tanke på att det troligen inte kommer vara så många år kvar där man enkelt kan åka över till Storbritannien. När de nu väljer att lämna så får vi se på vilka villkor det blir – men visst finns risken att gränsen kommer byggas upp ordentligt mellan britterna och EU. Tråkigt kan jag tycka men än är det ju en bit kvar innan vi är där och som alltid är det mycket som kan hända.

Valrörelse i Tyskland, Frankrike och Italien

Visst har dessa valrörelser pågått innan idag men det har varit både primärval hos den franska högern för att ta fram sina kandidater till presidentvalet och samtidigt har Angela Merkel på en presskonferens meddelat att hon inför nästa års val ställer upp för en fjärde period som Tysklands förbundskansler. Så i alla fall medialt har det varit lite av ett startskott denna söndag. Samtidigt så ligger Italien i förberedelse inför deras folkomröstning i början av december om en ny konstitution. Vi har alltså många viktiga val framöver som kommer påverka.

Det känns som att denna gång kommer också vårt intresse för utgången i dessa val vara större än tidigare. Genom de kriser som Europa gått igenom och går igenom just nu är intresset också för EU och EU-politik större än tidigare i alla fall är det min upplevelse av det hela. För mig återspeglas det också genom att vi nog troligen kommer ha större bevakning av valrörelserna i just Frankrike och Tyskland nu än tidigare, just för att det i dessa turbulenta tider så kommer det direkt att påverka EU-samarbetet och i dess förlängning Sverige.

Italien handlar folkomröstningen om en ny konstitution som ska ha till syfte att förenkla beslutsfattandet i landet, vilket givetvis vissa ser som att maken kommer att centreras mer till regeringen. Vilket nog också kan stämma – dock ska man se dessa föreslagna förändringar mot att det relativt ofta är så att frågor fastnar i det ganska komplicerade beslutsystem man har med två kamrar i det italienska parlamentet.

I Tyskland är Merkel ifrågasatt och stödet naggas i kanten inte minst efter att partiet Alternative für Deutschland har i flera delstatsval gjort stora vinster. AfD är invandringskritiskt och kritisk till islam och negativ mot EU. I Frankrike ser det ut som att det kommer vara Marine Le Pen som är ledare för det högerextrema partiet Front Nationale som kommer vara en av de sista kandidaterna för presidentposten då hon får större och större stöd. Front Nationale vill minska invandringen och att Frankrike lämnar EU.

Så det är val framöver som kommer påverka hur EU-samarbetet kommer att se ut framöver och vilken riktning som Europa kommer ta framöver. Men det kommer också påverka vilken roll Europa kommer att ha i världen framöver. Med än mer intern politisk turbulens mellan EU:s medlemsländer finns det stor risk att EU tappar sin ledartröja i världen. Så de kommande valen och de kommande åren kommer ha påverkan på vilken roll EU ska ha i Europa och Världen. Ur detta perspektiv är det bra ifall bevakningen av dessa val också når Sverige för oaktat om det gör det kommer vi påverkas av resultaten.

Vem styr nu skeppet framåt?

Fler och fler börjar vakna upp från chocken att Donald Trump valts till USA:s president. Att det var överraskande kan man givetvis tycka att det är så till vida att det är en person som bedrivit politik på ett sätt som aldrig förr i USA. Skillnaden mellan Mitt Romney som var Republikanernas kandidat när det begav sig för fyra år sedan och Trump är otroligt stort.

Såhär med en viss distans från valdagen kan man börja överskåda alla de analyser som än den ene och än den andra erbjuder såhär efteråt. Såklart kommer denna text också tangera analysstadiet. Analyserna har tangerat många frågor som egentligen inte är nya i debatten. Vad för de etablerade politikerna för fel? Vad ska man lära? Vad ska man göra? Varför lyssnar man inte på väljarna? Många av frågorna känns igen från bland annat analyserna från det senaste svenska valet och brexitomröstningen och att dessa åter igen upprepas är väl ett tydligt tecken på att man inte lyckats svara på dem.

Vad som dock framstår tydligt efter de senaste årens turbulenta debatt är att mer än någonsin efterfrågas ledarskap och att det finns ett tydligt underskott på konkreta framtidsvisioner i den politiska debatten. Politiken de senaste åren har mycket kretsat kring krishantering av olika slag. Ekonomisk kris, flykting kris, klimatförhandlingskris och terrorattacker och stora oroligheter i Europas närhet. Mitt uppe i alla dessa kriser är det svårt att kunna höra vad för samhällsvision som olika politiker har för framtiden. Vilket håll är det man vill framåt? Vilken utveckling vill man se och vad skulle vara de första viktiga stegen framåt.

Att det finns en stor brist på framtidsvisioner gäller inte bara för de etablerade politiska partierna utan det gäller lika mycket för de missnöjespartier och populistiska partier som finns i Sverige och Europa. Grunden till dessa partier ligger ju i att vara mot saker och ting och allt som oftast titta bakåt mot en förskönad dåtid istället för att fundera på vilken riktning framtiden bör ha.

Vissa menar att det nu endast är Angela Merkel som finns kvar som världsledare och som också vågar ta en tydlig ledartröja i den globala politiken. Vi får dock se hur länge hon kan behålla den när nu Tyskland går mot valrörelse. Men de senaste dagarna är det Merkel som gett de tydliga beskeden. Hon som har pekat på vilka värderingar som vi måste stå upp för, men också krasst konstaterat att en förändrad amerikansk administration kommer innebära förändringar – och för Europas del troligen inte i övervägande del till det bättre.

Höst och ett visst lugn

img_1196

Det är tydligt att många har tagit det lite lugnt denna vecka. Mailen och telefonen har inte gått i samma tempo som tidigare veckor. Jag antar att många passat på och tagit ledigt under höstlovet och allhelgonahelgen. I Europaparlamentet och i riksdagen är det samtidigt plenifritt vilket också bidrar till ett lägre tempo för mig som tjänsteman.

Detta gör att detta är en vecka där man har lite mer tid för annat än jobb. Exempelvis har mina löparskor hittats efter att ha varit borta sedan sommaren, de fick sig lite rastning under gårdagen och i dag har jag mer eller mindre varit invalid och linkat fram under dagen. Tydligen så var mitt högra knä inte helt med på banan med att börja springa igen, så jag antar att jag måste se till att hitta en ny taktik för hur jag ska komma igång med motionering utan att framstå som en skröplig gubbe dagen efter.

En annan bra sak med en liten lugnare vecka är att det finns mer tid att testa att laga ny mat och ikväll blev det pumpasoppa och dessutom ungsbakad pumpa som kommer funka bra till fisken som jag ska laga under morgondagen. Dessutom har jag hittat tillbaka till smör efter att jag flyttade ner till Belgien. Kanske låter det konstigt men har hittils blivit mycket olivolja och inte lika mycket smör vilket är kanske bra för hälsan till viss del, men visst är det gott.

Men trots plenifri vecka och höstlovskänsla så är den politiska debatten i full gång. I USA närmar vi oss slutspurten i valrörelsen och i Sverige har det diskuterats gräns- och id-kontroller. I Bryssel är det just nu lite turbulent inom EU-Kommissionen då Budgetkommissionären Kristalina Georgieva har fått jobb på annat håll och lämnar Kommissionen och hennes efter tilltänkta efterträdare, den tyska kommissionären Günther Oettinger som senast varit kommissionär för digital ekonomi, kommit i blåsväder då han vid ett tal i Tyskland kallat kineser för ”slant eyes”. Från kinesiskt håll har man uttryckt missnöje med dessa uttalanden men ännu har det inte kommit en officiell ursäkt. När nu Oettinger ska byta plats så måste han också komma till Europaparlamentet för att få dess godkännande och man kan ju vara säker på att parlamentet inte kommer göra utfrågningen för Oettinger. Så det kan nog bli intressant att följa framöver.

 

Bryssel nu i över fyra månader

Tiden går fortare än man tror. Har nu varit i Bryssel i över fyra månader och riktigt kommit att bo in mig i min nya stad Bryssel. Det har dock varit en period som på många sätt varit turbulent. Nytt jobb, många nya kollegor och mycket nytt att ta in. Samtidigt så hade vi de fruktansvärda terrorattackerna mot flygplatsen och mot tunnelbanestationen Maalbeek i Bryssel.

På jobbet är det mycket som händer, där närmast fokus ligger på folkomröstningen i Storbritannien och ifall de kollar stanna kvar eller lämna unionen. Men rent sakpolitiskt är det också mycket nu som händer. Inte minst på klimat och energiområdet. För mig som bland annat följer jordbruk- och skogsfrågorna kommer hösten bli intressant då det är flera regelverks om bland annat hanterar bioenergi som kommer läggas fram från Kommissionen.

Bryssel som stad har dock mottagit mig med öppna armar. Det är många här som befinner sig i samma situation som jag. Ny i en stad i ett främmande land och med ett stort intresse av att lära känna och träffa nya människor. Sedan att många av dem är intresserad av politik och samhällsfrågor gör ju att man också känner att man kommit rätt.

Men – såklart är jag ju inte helt nöjd. För samtidigt som det känns inspirerande och spännande att få vara i denna politiska bubbla så kan man ibland att det skulle vara skönt att ta en paus från politik och EU-arbete och uppleva Bryssel och vardagen bortom politiken. Denna motsägelse mellan att båda gilla och vilja ta paus från politikbubblan är väl kanske bara ett bevis på att man är människa.

Men såhär efter fyra månader så börjar man bo in sig ordentligt. Lyckats skriva in mig i Belgien, satt upp bredbandsabonnemang och kunnat kommunicera med rörmokare på franska. Finns fortfarande en del att fixa i lägenheten för att det ska bli lite mer ombonat men jag kan konstatera att det finns stor potential för mycket trevliga tider i Bryssel framöver. Fortsättning följer.

Bryssel nästa

IMG_2615För en vecka sedan hade jag just kommit fram för några dagar i Bryssel. Men till skillnad från tidigare besök så var det här ett besök som inte kommer efterträdas av besök som endast kommer vara besök. Det har nämligen varit klart en tid att Bryssel kommer bli mitt nya hem. I februari så är det dags för flytt. Då kommer jag byta Sverige mot Belgien och Bryssel då jag börjar jobba på Europaparlamentet för Fredrick Federley.

Det är ju ingen överdrift att säga att det händer mycket i politiken just nu och att det sker mycket inte minst på EU-nivå. Ur det perspektivet kommer det givetvis bli än mer intressant att få möjlighet att flytta ner och jobba i det politiska hjärtat av EU.

Jag har en del kompisar som just nu bor och jobbar i Bryssel men också en del personer som har bott där nere men är tillbaka i Sverige. Alla vittnar om att Bryssel är en stor blandning av människor från många delar av Europa och världen. I och med att EU, NATO och andra internationella organisationer har kontor och personal här så blir det också en mycket intressant mötesplats för många.

Men viss ska man inte sticka under stol med att de dagarna då terrornivån var på högsta, staden i stort var nedstängd och man kunde följa polisens olika insatser genom live-rapporteringen som även de svenska tidningarna ägnade sig åt.

Men under de dagar i förra veckan då jag var där så var staden så som jag känner den. Full av aktivitet och folk. Tiden går alltid fort brukar man säga och jag ser mycket fram mot mitten av februari då jag beger mig dit ner för jobb på heltid.

Bryssel – Byråkrati, öl och salami

Bryssel 26MAR15Bryssel betyder säkert för många byråkrati, administration och makt som är långt ifrån människor. Men det betyder också tanken på ett gemensamt Europa, där man löser saker tillsammans i stället för att man står på slagfälten och riktar kanoner och vapen mot varandra. Vad man än associerar Bryssel med så tycker jag staden bjuder på mycket av det som jag tycker är spännande i Europa.

Mötesplats tycker jag är kanske ett av de bästa orden man kan använda för att beskriva Bryssel. Här möts människor från alla hörn av Europa men också resten av världen. För trots att Bryssel på många sätt är hem för EU:s alla institutioner så är det inte bara EU-byråkrater som man möter på gatorna. Bryssel är också hem för många internationella företag som har sina Europeiska kontor här och så har försvarsalliansen NATO sitt högkvarter i staden. Dessutom finns ju givetvis de vanliga Brysselborna, om man nu kan uttrycka det så. De som har sina liv bortom kontorsskraporna till de internationella organisationerna. När allt detta möts så blir det både intressant och trevligt.

I och med att det finns så mycket människor som kommer från alla delar av Europa och världen så gör det också att människor är väldigt öppna och intresserade av att lära känna nya människor. För mig är det nog detta som är det mest intressanta med staden.

Nu senast var jag där i två dagar på en konferens i Europaparlamentet. Människor från hela unionen möttes där och diskuterade gemensamma utmaningar och hur man ser på dem utifrån respektive nationella perspektiv. Just denna mix av tankar och idéer, framförallt idéer som växer fram från helt olika förutsättningar och verkligheter får mötas och utmana varandra. Ja det där sista kanske låter som lite väl mycket i det flummiga laget, men i brist på bättre sätt att beskriva det så får det bli på det viset.

Besöker du Bryssel för första gången så se till att inte fastna i EU-kvarteren. Intressanta på många sätt, speciellt för en politisk nörd, men det är inte denna del av staden som är mest genuin eller där man för chansen att se alla sidor av Bryssel. Våga dig bort därifrån och vandra runt på de små gatorna och hitta dina pärlor. Visst är det alltid värt att göra ett besök vid Grande Place i centrum, men det är minst lika värt att våga sig bort från de självklara turiststråken och se vad man kanske hittar runt nästa hörn. Bryssel är ett bra ställe för att göra dessa så upptäcktsfärder och se det som ligger lite avsides men ändå så centralt att du med en kort promenad är tillbaka till hotellet.

Måndag och tisdag!

Veckan är igång och med det nya artiklar i Hallands Nyheter. Dessa dagar handlar det om försvaret, frihandel och om förra helgens val i Bosnien. Samtidigt har regnet fortsatt att falla och kylan har gjort sig mer och mer påmind, men lyckades få en extra värmefläkt på rummet vilket var skönt.

Än har vi inte fått fram vad det är som gömmer sig i djupet i skärgården. Frihandelsdiskussionerna har glidit lite under radarn men kom upp när Cecilia Malmström utfrågades i Europaparlamentet och Europahuset i Stockholm arrangerade ett seminarium i frågan.

Artiklar:
MP kommer att få backa
Oklar väg framåt för Bosnien
Glöm inte bort att frihandel är bra