Resultat kan aldrig tvingas fram

Skolan har kanske inte debatterats så mycket hittills under valrörelsen, men det är ändå en fråga som svenska folket tycker är mycket viktigt i valet. Som kommunpolitiker och ledamot av utbildningsnämnden hemma i Markaryd så kan jag konstatera att det tyvärr nog inte spelar så stor roll ifall skolan hade debatterats mer i TV av rikspolitikerna. För till slut så kommer det inte handla om vems reformer som kommer att genomföras. För en bra skola kommer aldrig kunna kommenderas fram med hjälp ut av en lag uppifrån.

Jag hade ett intressant samtal för ungefär en vecka sedan. Det handlade just om vad som skulle behövas för att den svenska skolan skulle bli bättre. Det var dock inte ett samtal som handlar om de saker som politikerna talar om. Vi talade inte om friskolereformen, fritt skolval eller ifall betygen ska vara fler och tidigare eller färre och senare. Vi talade däremot om sådant som tyvärr för politiker inte är så gångbart i media. Vi talade nämligen om vilken stämning man har i skolan. Vi talade om vikten av bra lärare och kanske framförallt en bra rektor. Just sådana saker som jag som kommunpolitiker också talar om. Hur kan vi se till att skolmiljön blir så bra som möjligt? Hur kan vi se till så att vi har så bra lärare och rektorer som det bara går? Hur kan vi ge förutsättningar för att eleverna ska nå målen?

På något sätt så är det ganska intressant att det som vi talar om, vi politiker som är närmast eleverna, mycket sällan handlar om det som politikerna på riksplanet talar om. Kanske har vi en för lokal syn på frågorna? Men det skulle också kunna vara så att vi kanske fokuserar mer på hur man når kunskapsmål än på hur vi organiserar skolan. Vi kanske fokuserar mer på att varje elev har sina förutsättningar och att varje elev inte kräver samma sak utan kräver just det den behöver.

Ja, jag vet inte ifall det är jag som har fel eller ifall det är några andra. Vad jag kan se är att det som gett effekt och resultat i Markaryds kommun, där vi faktiskt kan se stigande resultat, är det arbete som rektorer som lärare lägger ner och inte de reformer som skett på nationell nivå. Med detta menar jag inte att de nationella reformerna är oviktiga, men det är viktigt att vi inte glömmer bort betydelsen av det lokala arbetet och att det är detta som kan vara skillnaden mellan bra eller dåliga resultat, kanske till och med oaktat skolpolitisk reform.

Lite på samma tema har jag i veckan skrivit i Lundagård.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *