När man väntar i Paris

PARIS
Då är man på väg hemåt från att ha varit i Strasbourg och följt med Europaparlamentets decembersession. I tidigare inlägg har jag försökt berätta om mina intryck och tankar från dagarna här. Det har varit allt från att berätta om de diskussioner man stöter på i korridorerna till vad som debatterats och beslutats i plenum.

Men vilka politiska slutsatser jag drar från mina dagar där har jag kanske inte sammanfattat. Dels handlar det nog om att det är väldigt svårt och dels behöver man nog lite distans, både geografiskt och tidsmässigt. EU-skepsisen blir större och större i Europa och den ekonomiska krisen har gjort att debatten till viss del blivit mer av karaktären att man ställer land mot land. Detta medför risker. För en reflektion som jag tar med mig från Strasbourg är att det handlar om politik på mycket stor och övergripand nivå. De direkta kopplingarna om vad detta skulle ha för påverkan på mig som person eller till och med Sverige som land är inte självklart att se.

Visst generalliserar jag nu. Bara under denna session har man ju beslutat om EU-patent, en sak som inte är speciellt svårt att förklara vad den reformen kommer ha för betydelse för enskilda människor och företag. Och visst gäller det på många sätt andra förslag och initiativ som tas i EU-maskineriet. Frågan är ju då varför det inte enklare sprids i media vilken betydelse olika konkreta förslag kommer få för EU-medborgarna? Min känsla är att det handlar om den mer övergripande berättelsen. Alltså vad man vill se för Europa, vad det är för union som man vill ska växa fram. Jag tror att det parti som inte bara talar om för mig varför EU-politik spelar roll och är viktigt för EU:s utveckling utan också med konkreta exempel berättar varför hans eller hennes EU-politik också kommer vara bra för mig, den har stora chanser att göra ett bra EU-val.

Jag får känslan av att det kanske inte bara behövs en diskussion om vad EU-nivån inte ska lägga sig i, utan också en debatt om vad den ska lägga sig i. Vilka områden är det bättre att det är EU-nivån som bestämmer reglerna och inte medlemsstaterna? Är miljöfrågan en sådan, är jordbruket en sådan, är utbildningspolitiken sådan? Vad är för och vad är nackdelarna?

Det är ganska lång tid kvar till 2014, i alla fall känns det så. Men snabbare än man anar kommer vi vara mitt uppe i en valrörelse och både för mig själv, men jag tror nog för många andra också, är det nog bra om man tar sig tid och funderar över EU och de frågor som debatteras där. Vad tycker jag om vilket håll EU ska gå och vilken politik är det som jag vill se bedrivas på en Europeisk nivå.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *