Lokalval i Belgien, delstatsval i Tyskland och parlamentsval i Luxembourg

 

För en vecka sedan så var det ännu en intressant valdag i Europa när väljare i Belgien, Bajern och Luxembourg gick till valurnorna för att välja sina representanter i kommun, delstat och nationella val.

Från resultatet kan man konstatera att det inte går bra för de två stora blocken i europeisk politik, den konservativa och socialdemokratiska. För i alla tre valen var det dessa som backade eller fortsatte en tidigare inslagen kräftgång. Vinnare var de relativt radikala extrempartier och de gröna partierna. Även för liberala krafter gick det antingen aningen framåt eller i alla fall höll man ställningarna.

Alla dessa resultat tillsammans med de tidigare val som varit i Europa under året och 2017 ger en intressant bild för det kommande valet till Europaparlamentet. Indikationerna pekar kraftigt på att det kan bli ganska stora förändringar i parlamentet efter nästa val. Där extrema och populistiska partier tillsammans med liberala och eventuellt också gröna partier kommer gå framåt samtidigt som de två gamla maktblocken backar.

För europeisk politik är det riktigt spännande tider vi är inne i. Inte minst för att en stor förändring av den politiska balansen i parlamentet också kan leda till att tillskillnad från tidigare övergångar mellan mandatperioderna där det nya parlamentet accepterar det gamla parlamentets förhandlingspositioner så kanske det inte blir denna gång. Tillräckligt stora politiska förändringar kan också innebära att parlamentet kommer behöva omförhandla sin position vilket kan bidra till att förhandlingarna om den nya långtidsbudgeten och allt från forsknings-, regional- och jordbrukspolitik kommer att försenas ytterligare.

Givetvis behöver det inte bli såhär – utan förhandlingarna kan fortsätta med de redan fastslagna positionerna och det blir inga mer förseningar än vad som redan är fallet. Man kan konstatera att det i alla fall är spännande tider i europeisk politik som vi är inne i och vi närmar oss med stormsteg kommande års EU-val.

Huvudstaden

Created with GIMP

Har du funderat över vad EU egentligen handlar om? Funderar du på vad som egentligen pågår i Bryssel och hur saker och ting verkligen fungerar? Jag och två kompisar som dagligen befinner oss i EU-bubblan i Bryssel och känner inte bara till hur processerna i Bryssel funkar utan framförallt känner vi människorna som sitter runt förhandlingsborden – vad är det som driver dem och vad det är för figurer egentligen. Därför har vi nu startat podden Huvudstaden.

Vår ambition med podden är att ge en annan bild av vad som pågår i EU-kvarteren i Bryssel. Vad är det för frågor som diskuteras och vad är egentligen bakgrunden till en del förslag som då och då poppar upp i svensk media som tokigheter som EU lägger fram.

Just nu ligger fyra stycken avsnitt ute att lyssna till över sommaren och i mitten av augusti kommer nya att poppa upp. Vår ambition är att spela in avsnitt ungefär varannan vecka framöver. Vi hoppas också att alla som lyssnar kommer komma med kommentarer och input till vad ni vill att vi ska tala om framöver eller kanske något som ni inte håller med om eller annat som vi missar i våra avsnitt.

Avsnitten hittar ni där poddar finns, så som spotify, itunes men också på vår hemsida www.huvudstadspodden.eu

Jag hoppas att dessa fyra första avsnitt kan vara något som kan underhålla er i hängmattan i sommar så hörs vi med nya avsnitt i mitten av augusti.

Presidentval i helgen

E1929A97-8BDE-4167-8B12-EA4204BECD05I helgen har det varit presidentval i både Tjeckien och Finland. För Tjeckien var det andra omgången för att välja mellan de två kandidater som fått mest och näst mest röster i första omgången. Det var ett val mellan nuvarande presidenten som är personlig vän med Putin, negativ till EU och motståndare mot invandrare. Den andra kandidaten kanske inte var mycket mer positiv till invandrare än den sittande kandidaten, men han var i alla fall positivt inställd till EU och den liberala demokratin som vi har i Europa i dag. Den sittande ryssvänliga presidenten fick dock mest röster och kommer att fortsätta i Tjeckien för ännu en mandatperiod.

I Finland har det också varit val i helgen. Det var första omgången av presidentvalet. Det slutade med att nuvarande presidenten fick ca 64% av rösterna vilket betyder att President Niinistö är klar för ännu en sex år lång mandatperiod utan att det blir en andra omgång. Bland de andra kandidaterna så var tvåan de grönas kandidat tillsammans med de några av de mest migrationsskeptiska kandidaterna, den ena från sannfinländarna och den andra en fristående kandidat med bakgrund i finska centerpartiet.

SFP, svenska Folkpartiet, det liberala svenskspråkiga partiet, lyckades tyvärr inte så bra i valet och Nils Torvalds som var deras kandidat fick under 2% av rösterna.

Den finska presidenten har till stor del en mycket representativ funktion. Dock har på utrikespolitiskes område har presidenten en något mer framstående roll. Nils Torvalds var kanske den kandidat som mest lyfte just frågan om utrikespolitik under valrörelsen – då han och SFP gick ut och ställe sig positiva till att FInland skulle närmare sig NATO. Mycket inspirerad av hur blan annat Centerpartiet positionerat sig i frågan och nu ställer sig mer positiv till just ett svenskt medlemsskap i NATO.

Men tyvärr var den inte tillräckligt för att skapa förflyttningar i opinionen. Nuvarande president kommer att fortsätta med ett mycket stort stöd. För Finland väntar nu riksdagsval och val till Euopaparlamentet till nästa vår 2019.

Le soir week-end

 

Le soirJag har snart bott i Bryssel i två år. Det är verkligen intressant hur snabbt tiden går. Nu har jag så bott i två år i ett annat land och man kan ju fråga sig ifall jag har sett till och integrerats i det belgiska samhället? Troligtvis inte, visst vet jag hur kollektivtrafiken fungerar och jag kan beställa på restaurang och handla mat på franska. Men jag har inte koll på det senaste i den lokala politiken, jag har inte ens koll på det senaste i den belgiska politiken. Men nu ska jag i alla fall göra ett försök till att ändra på det.

En ny helgtradition försöker jag nu komma in i – där jag går och köper Le soir week-end. Le soir är en av Belgiens största franskspråkiga tidningar och på helgen kommer den ut med en speciell helgedition. Så nu gör jag ett försök att i alla fall få en liten inblick i det belgiska samhället i alla fall en gång i veckan. Vi får se hur länge det håller i sig men just nu i alla fall tycker jag det är värt ett försök.

Det är en intressant upplevelse att försöka att leva i två länder samtidigt. Att försöka komma in i ett nytt land och det samhället – samtidigt som man försöker fortsätta följa med i diskussionerna och debatten i det svenska samhället. Inte en helt enkel uppgift och till viss del blir inte en del utav något av samhällena. Men vi får se ifall Le Soir week-end kommer att lösa det.

Ett år med Trump

Det har nu varit ett år med en nya amerikansk president i Vita Huset. För två år sedan var det knappt någon som trodde att USA skulle styras av TV-profilen Donald Trump vars politiska resonemang alltid får plats på tweets. Nu har Donald och hans twitterkonto inte bara styrt USA under ett år utan påverkat världspolitiken där vi sett fler maktspel och nya allianser. Världen är orolig och Donald Trup är aldrig sen att bidra till oron med versaler och några extra utropstecken i de meddelanden som han basonerar ut.

Med anledningen av att Trump har suttit ett år vid makten har flera tidningar låtit analysera hans twittrande. En analys som inte bara ska ses som ett sätt att kunna ralijera över hur många gånger Trump använder ordet ”great” eller hur länge Trump egentligen har hållit på med konceptet fake news, utan det handlar om något mycket bredare. Bara de senaste tio åren har den allmänna debatten förändrats stort i och med intåget av sociala medier. Spektrumet är bredare, allt fler kan delta, vilket också gett utökade möjligheter för den som skriker högst att också vara de som når fram. I twitterkommentarernas värld blir det allt svårare att tänka på alla nyanser i samhällsutvecklingen utan allt blir snabbt svart eller vitt. Antingen går allt fantastiskt eller så går allt åt helvete. Den nyanserade, pragmatiska, mittenvägen blir allt svårare att diskutera där extremvarianterna låter högre och skapar mycket enklare klickvänliga rubriker.

Så det finns anledning för analysera twitter och facebook. Inte bara för tidningar, företag, organisationer och politiker som måste tänka igenom hur de använder, reagerar och hanterar sociala medier utan också för oss vanliga människor. 2016 var det fler än hälften av alla internetanvändare som fick sina dagliga nyheter från sociala medier. Detta är ett helt nytt sätt att konsumera nyheter och ett helt nytt sätt att ta del av fakta som gör att vi som tar till oss av all den information som människor sprider på sociala medier också måste reflektera över detta och ställa oss några viktiga frågor. Vem delade detta? Varför gjorde hen det? Vad har hen för syfte med att dela detta?

I Storbritannien sätter regeringen upp en snabbinsatsstyrka för att kunna besvara lögner och felaktigheter som sprids på nätet. Grunduppdraget ska vara att återta en balanserad och faktabaserad samhällsdebatt. Så länge det bara handlar om att regeringen också vill sprida sin bild och de fakta som dem har är väl allt gott. Men vi som vanliga människor som befinner oss på sociala medier vi måste också våga säga ifrån när vi ser felaktigheter eller inte håller med om hur en viss fråga läggs fram. I ett sociala-medierlandskap som lätt gör att den som skriker högst också är den som hörs riskerar det att ge en mycket vinklad bild av verkligheten och vad människor egentligen tycker – inte minst sedan det är relativt många som tänker att det är det man läser på Twitter och Facebook som är verkligheten.

För vi får inte heller glömma att på sociala medier så lever vi i våra egna bubblor. Man tenderar att vara i grupper och skapa sina nätverk med människor som har samma intressen och sätt att se på världen som en själv. Men det är viktigt att komma ihåg att detta inte speglar hela verkligheten eller vad folket vill eller något annan klyscha som används av dem som tar på sig att vara ”folkets röst” i debatten.

Så ett år har gått med Trump vid makten och vi har ett nytt framför oss med mer twittrande och säkerligen mer alternativa fakta. Det är viktigt för oss att alla kommer ihåg att vara källkritisk och säkerställa att vi inte låter oss bli lurade eller förda bakom ljuset – oaktat vem som är författare till inlägget eller tweetet. Inte minst kommer det vara viktigt nu när vi går in i ett valår.

Smygstartar julen

Jul i lgh BXLDet finns alltid ett ställe man kan bege sig till om man vill få en smak av Sverige när man bor utomlands. Dit kan man bege sig dels för att komma i julstämning men också bunkra upp på svenska godsaker som man saknar. Givetvis talar jag om IKEA. Ett ställe som alltid ger mig en något märklig känsla av att komma hem när man kommer dit.

Jul är en av de tider på året som jag uppskattar mest. Det är en tid då man riktigt kan mysa till det både hemma och ute på stan. Julmarknaden öppnar upp nere i stan och ljus, dofter och kryddiga dofter fyller vardagen. Inte minst när du får möjlighet att fylla lägenheten med julmusik och sitta i soffan och mysa med filt och en stor kopp te.

Så när jag i början av november kom hem från IKEA efter att ha investerat i, ljus, dekorationer, glögg och mat så bestämde jag mig för att smygstarta julen redan då. På kontoret finns det delade meningar om huruvida det är okej att smygstarta julen redan nu. Jag ser dock detta som en möjlighet att kunna se till att November som annars brukar vara ganska mörkt och mulet blir något ljusare, varmare och definitivt mysigare.

Bilfri söndag och möten med människor

IMG_0035Bryssel en vanlig dag består till stora delar av massor av bilar, just precis överallt. Belgien är verkligen en av de mest biltäta länderna i Europa vilket definitivt märks på gatorna i Bryssel. I går söndag var det dock färre bilar på gatorna då staden hade bilfri söndag. Istället var det fullt av människor och cyklister som ockuperade vägarna inne i stan.

Personligen kan jag tycka att det är ganska skönt att slippa bilarna men om man beger sig genom stan till fots så ersattes tyvärr bilarna av cyklister som fanns precis överallt och gärna körde förbi i stora klungor utan avsikt att stanna eller ta hänsyn till gående.

Det var i alla fall mycket fint väder i stan och Bryssel var verkligen ute för att njuta av fint väder och friskare luft denna söndag. För egen del spenderades dagen tillsammans med trevliga människor i en av stans alla parker där vi käkade jordgubbar och bröd med humus.

Bryssel är verkligen en härlig stad för att möta människor i. Det är så många som kommer från så olika ställen i Europa och världen och alla är lika intresserade av träffa nya människor och hitta nya kontakter. Det är verkligen en stor smältdegel för alla som kommer från Europa – ett ställe att stöta och blöta idéer och utbyta erfarenheter med andra. Det intressanta är att dessa möten sker överallt. Mitt på gatan under den bilfria söndagen, i korridoren på jobbet eller på puben dit man går efter dagens arbete.

Det är alla dessa möten och människor är i grunden det som bygger upp Europa – det samarbete och utbyte mellan länderna på kontinenten som finns. I dessa dagar när man diskuterar framtiden för EU så tänker jag att det är bra att fundera på de människor som är bakom alla artiklar, procedurer och byggnader och som får EU och andra samarbeten att fungera. För till sist så är det dessa människor det handlar om hur de kan samarbeta.

Det är dessa möten som gör jobbet men också livet i Bryssel intressant. Alla de möten som utmanar dina argument, förslag och ställningstaganden. Och det är dessa människor tillsammans med alla andra i Europa som utgör grunden för hur länderna på vår kontinent ska kunna arbeta tillsammans. Väl värt att tänka på dagar som dessa.

På väg mot en av världens ändar

 

IMG_2474I morgon beger vi oss mot Färöarna. En ögrupp som man förstår kallades för världen ände en gång i tiden – då de skarpa klipporna ner i Atlanten dramatiskt skapar en gräns mellan det kända och det okända.

Det fem dagar och fyra nätter som vi kommer spendera på ögruppen kommer förhoppningsvis ge oss en smak av norden som man vi inte fått förr, där det man är van vid getts en egen annorlunda tolkning. Jag personligen ser fram mot naturen och maten men också att se ifall man kan lära känna det färöiska samhället lite mer.

Båtturer, gamla byar och vandringar i den karga naturen kommer att varvas med restaurangbesök, fik och bokläsning. Kommer även göra ett försök att utforska det senaste ullmodet, rätt passande när man är på en ögrupp där antalet får överstiger antalet människor.

Av det som slår mig när man försökt att läsa in sig på Färöarna är att det finns många små byar och människor över hela ögruppen. Det stora flertalet är inte bara samlade i den största staden Tórshavn, med något över 12 000 invånare, utan i många samhällen runtom på ögruppen. Det känns därför som ett mycket decentraliserat samhälle som man är på väg att besöka – så vi får se ifall detta också blir intrycket när man kommer dit.

Förra året vid den här tiden besökte jag Island, där bilen tog en timme efter timme över berg, genom dalar, runt fjordar och förbi många får för att ta sig till de något avlägsna byarna. Naturen och placeringen mitt ute i Atlanten gjorde att jag trodde de många småbyarna skulle ta lång tid att ta sig till även på Färöarna. Men vad det verkar så kan man köra mer eller mindre till det mesta på max 2h. Detta kan ju givetvis betyda två saker. Antingen så är infrastrukturen väl utbyggd på öarna eller så inser jag bara inte att storleksskillnaden mellan Färöarna och Island är ganska markant. Kanske kan det också vara en kombination. Men med bilen vi har hyrt och vad som förefaller vara de relativt korta avstånden så hoppas jag att vi kommer klara av många stopp under dessa intensiva dagar.

Regnbestyr är nerpackat och vinterjackan är framtagen för att vi ska kunna möta de dryga 10 graderna som det nu är på Färöarna – snart kör vi.

Vissa åker till Visby andra till Strasbourg

Så är det dags igen. Vi fortsätter med vår flyttcirkus och beger oss till Strasbourg i Frankrike för att arbeta därifrån i stället för Bryssel. Papper och annat kontorsmaterial flyttas nu under helgen och på måndag är det dag för mig då jag sätter mig på det chartrade snabbtåget.

Samtidigt packas det väskor, roll-ups och andra prylar för den stora flytten från fastlandet över till Visby och Almedalen. Detta kommer vara första Almedalsveckan på länge som jag själv inte kommer spendera på plats. Och vad det verkar kommer jag inte vara den enda som inte åker i år. För egen del handlar det inte om någon bojkott utan att jobbet inter tillåter mig att åka till Almedalen denna gång.

I Strasbourg har dock redan människor samlats för att i dag säga farväl till Helmut Kohl, där det hölls en särskild ceremoni för att hedra honom och hans arbete. Kohl har utsetts till hedersmedborgare i unionen tack vare allt hans arbete för EU. Kohl var kansler för Västtyskland och sedan för hela återförenade Tyskland fram till 1998. Han spelade en mycket viktig roll i återförenandet av Tyskland men också för att skapa mer eller mindre det EU vi ser i dag, genom att få igenom Maastricht fördraget.

Samtidigt har vi i dagarna också fått motta beskeden att Simone Veil gått bort. Hon var en fransk politiker som var Europaparlamentets första kvinnliga talman. Förkämpe för aborträttigheter och överlevde Auschwitz. Flera viktiga människor som varit med och utformat det Europa vi nu har. Politiker som klarar av att samtidigt representera sina länder men också representera hela Europa.

Vi behöver fler politiker som vågar visa ledarskap i Europa ifall vi ska kunna klara oss ur den oroliga och osäkra tid vi nu befinner oss i. Hoppas viktiga steg för detta tas både i Almedalen och Strasbourg.

Att fira sin födelsedag i Strasbourg

Det är många som har hört talas om flyttkarusellen som Europaparlamentet håller på med då man 12 gånger om året beger sig från Bryssel ner till Strasbourg för att under fyra dagar jobba där i stället. Så för oss som jobbar i parlamentet blir det följaktligen en del resor till Strasbourg varje år. Denna vecka var en sådan vecka då vi åkte till Strasbourg och jobbade därifrån.

IMG_2220Denna gång sammanföll min födelsedag med en resa till Strasbourg och därmed blev det firande i Frankrike, vilket för egen del senast blev av när jag var liten och vi besökte Disney land utanför Paris. Födelsedagen firades med besök från Kronoberg (första svenska besöket i Strasbourg för vårt kontor), glass på eftermiddagen i parken bredvid parlamentet. Efter alla timmar  i parlamentet avslutades dagen med en av mina favoriträtter i Strasbourg – köttklump – som tillagas genom att kokas länge i rött vin (pinot noir).

Strasbourg är en stad med 275 000 invånare som är huvudort i området Alsace i Frankrike. Ett område som Frankrike och Tyskland genom historien har stridit om. Strasbourg har efter andra världskriget blivit huvudort för Europaparlamentet, Europarådet, Europadomstolen m.m. och betecknas därför av vissa som Europas huvudstad (skulle säga att det är ganska många som säger att Bryssel också skulle kunna betecknas som Europas huvudstad). Som gränsstad mellan de två stora makterna i Kontinentaleuropa som varit i krig med varandra är Strasbourg givetvis mycket symboliskt viktigt.

För en vecka i Strasbourg blir det långa dagar i parlamentet då plenumsessionerna ofta pågår mellan 9-23 varje dag tillsammans med flertalet möten. Ute på stan blir det senare middag på någon av de många fina restaurangerna som serverar Alsace mat som jag förenklat skulle beskriva som härlig blandning mellan tysk och fransk mat. Det är mycket kött, rotfrukter och grytor, samtidigt som allt har mycket fina och välkryddade smaker. För egen del blir det ofta middag på något av ställena som ligger runt katedralen mitt inne i stan och oftast något ställe vid Place Gutenberg eller Place du Marché Gayot.

Runt och genom staden rinner många kanaler vilket bidrar än mer till den pittoreska känslan som finns i Strasbourg. En gång framöver så måste jag se till att åka en tur med en av de kanalbåtar som går genom staden. Vattnet tillsammans med Rhenfloden som rinner just utanför staden och utgör gränsen mellan Frankrike och Tyskland bidrar gör att staden nästan känns närmare havet än Bryssel trots att det ligger än mer inåt landet.

Strasbourg är också en stor universitetsstad vilket man tydligt märker när man går till jobbet på morgonen – det är många unga människor som är ute på gatorna och sätter också en stor prägel på känslan av staden. På julen förvandlas de centrala delarna till julens huvudstad med många småbodar, tomtar och glögg.

Ett stopp i Strasbourg på vägen ner till medelhavet, eller varför inte om man på vintern är på väg till de västra alperna? Det är en mysig lite stad med mycket bra mat och härlig atmosfär. Kommer du förbi någon gång då Europaparlamentet har en av sina tolv sessionssammanträden så kom då och hälsa på i parlamentet.